Hoppa till innehållet
anna johnsson.

Vem äger familjebilderna? Det här reder jag ut innan fotograferingen

Av Anna 4 min läsning
Samarbete
Äldre svartvitt studioporträtt av en mamma med sitt lilla barn i knät
Dela

Äger vi bilderna nu? Det är en av de vanligaste frågorna efter en familjefotografering, och svaret är både ja och nej. Därför vill jag att allt som rör bildernas användning är sagt och nedskrivet innan kameran ens kommer fram.

Det roligaste med mitt jobb är själva fotograferingen: ljuset, skratten, barnet som vägrar sitta still och därför hamnar på årets bästa bild. Men om kunden blir nöjd avgörs ofta långt tidigare. Missförstånd kring bilder handlar nästan aldrig om ond vilja. De handlar om att ingen sa något från början.

Fotografen har upphovsrätten, kunden får bilderna

Enligt upphovsrättslagen (1960:729) har den som skapar ett fotografiskt verk upphovsrätt till det. Även bilder som inte räknas som konstnärliga verk är skyddade, genom en särskild regel för fotografiska bilder i 49 a §. Den rätten gäller i femtio år efter det år bilden togs.

I 27 § står dessutom att överlåtelse av exemplar inte omfattar överlåtelse av upphovsrätt. När du köper tio redigerade filer eller en inramad förstoring köper du alltså bilderna, men inte rätten att göra precis vad som helst med dem. Vad du får göra, som att skriva ut, dela på sociala medier eller använda en bild i ditt företag, är något vi kommer överens om.

Beställda porträtt: fotografen får inte göra som hon vill heller

Det här är den del som förvånar många, fotografer inräknade. I samma paragraf står att upphovsmannen, när det gäller en beställd porträttbild, inte får utöva sin rätt utan tillstånd av beställaren. Har en familj bokat mig för ett porträtt kan jag alltså inte lägga ut bilderna i portfolion, på Instagram eller i en annons bara för att det var jag som tryckte på avtryckaren. Jag behöver familjens ja.

Jag ser det som ett skydd åt båda hållen. Fotografen har upphovsrätten, men den som beställt porträttet har ett ord med i laget om hur det visas.

Barn och andra personer på bilden

Utöver upphovsrätten finns reglerna om personuppgifter. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) skriver att foton och filmer som avbildar människor kan vara personuppgifter, och att den som publicerar bilder på människor på en webbplats alltid måste följa dataskyddsförordningen. Det innebär bland annat att ha klart för sig vad syftet är och vilken rättslig grund publiceringen vilar på.

Ska bilden användas i marknadsföring tillkommer lagen (1978:800) om namn och bild i reklam. Enligt den får en näringsidkare inte använda någons namn eller bild vid marknadsföring utan personens samtycke. För mig som driver fotoverksamhet betyder det att en familjebild i en annons för mina fotograferingar kräver ett ja från dem som syns på den.

När det gäller barn tänker jag enkelt: små barn kan inte säga ifrån själva. Därför pratar jag med föräldrarna om varje bild som ska visas utanför familjens eget album, och jag frågar hellre en gång för mycket än en gång för lite.

Skriv ner det, även om ett handslag räcker juridiskt

Många fotograferingar bokas via ett snabbt meddelande och ett "låter toppen!". Ett sådant muntligt avtal gäller, men det är svårt att visa i efterhand vad ni faktiskt kom överens om. På Juridikbloggen finns en tydlig genomgång av varför muntliga avtal är lika bindande som skriftliga, varför den som påstår att ett avtal finns också måste kunna visa vad det innehåller, och varför det lönar sig att bekräfta överenskommelsen i ett mejl eller sms direkt efteråt.

Det är precis den vanan jag försöker hålla: ett kort mejl efter bokningen där allt viktigt står. Min checklista för det mejlet ser ut ungefär så här:

  • Hur många bilder som ingår och i vilket format de levereras
  • Vad kunden får göra med bilderna: privat bruk, sociala medier, tryck eller användning i ett företag
  • Om och var jag får visa bilderna, till exempel i portfolion, på bloggen eller i sociala medier
  • Vad som gäller för bilder där barn syns
  • Hur länge jag sparar originalfilerna och vad som händer om kunden vill ha fler bilder senare
  • Pris, betalning och vad som gäller vid ombokning

Villkor kan inte trolla bort kundens rättigheter

Bokar en privatperson en fotografering av ett företag är det ett konsumentavtal. Konsumentskyddet är tvingande till konsumentens förmån, vilket betyder att ett villkor som ger kunden sämre rättigheter än lagen är ogiltigt, även om kunden har klickat i att hen godkänner det. Konsumenttjänstlagen gäller vid köp av tjänster och lagen om distansavtal när bokningen görs på nätet eller per telefon.

Så jag skriver inte villkor för att skydda mig mot kunderna. Jag skriver dem för att båda ska veta vad som gäller, och för att ingen ska behöva gissa.

Tydlighet är en del av upplevelsen

En familjefotografering bygger på förtroende. Ni släpper in mig i något privat, och jag vill att ni ska kunna slappna av framför kameran. När frågan om vem som får göra vad med bilderna är besvarad innan vi ses, kan vi lägga all energi på det som faktiskt syns på bilderna: människorna.

Texten är allmän information och inte juridisk rådgivning. Lagar och tolkningar kan ändras, så läs lagtexten eller vänd dig till en jurist om du har en konkret fråga.

Gillade du inlägget?

Dela

Kategorier

Läs vidare inom företag

Alla inlägg i Företag
Företag

Att arbeta som lokal fotograf – mer än bara bilder

Att jobba som lokal fotograf är något helt annat än att bara “ta bilder”. Det handlar om att bygga relationer, förstå sin omgivning, fånga det unika i vardagen – och ibland också att vara på precis rätt plats vid rätt tillfälle. Jag började fotografera lokala evenemang mest som en kul grej. Kamera i ena handen, kaffe i andra – och så iväg till nästa marknad, idrottsevenemang eller kulturnatt. Men ganska snabbt insåg jag att det fanns ett behov. Många arrangörer glömmer dokumentationen. Föreningar behöver bilder till sina sociala medier. Företag vill visa att de var med och sponsrade. Och folk själva vill se sig själva där – mitt i händelsernas centrum. Närvaro är nyckeln Det fina med att jobba lokalt är att man lär känna miljön – och människorna i den. Jag vet vilka gator som får det bästa morgonljuset, vilka platser som alltid samlar folk, och vilka tider på dagen som är bäst att fånga rörelse utan att det blir kaos i bildkompositionen. Men framför allt: man blir ett bekant ansikte. Det gör det enklare att jobba. Folk är mindre stela, mer öppna. Och det öppnar dörrar till nya uppdrag. Jobba där andra glömmer att titta En sak jag märkt: det finns många tillfällen där ingen tänkt på att ta bilder. Utställningar, lokala företag som står på marknader, idrottsföreningar som har matcher – men ingen som dokumenterar. Där kommer jag in. Jag går runt, fotar, samlar intryck – och efteråt hör jag av mig till de som medverkade och erbjuder bilder. Det har blivit en oväntad, men stabil inkomstkälla. Håll koll på vad som händer För att inte missa något kollar jag alltid vad som händer i kommunen. Jag har några sidor jag alltid går in på för att planera mina veckor. En av de jag kollar oftast är Lokala nyheter i Norrtälje – där hittar jag både kommande evenemang och små nyheter som kan bli spännande fotoberättelser. Ibland är det ett planerat event, ibland bara en artikel som ger mig en idé: “det där huset ska rivas, jag kanske ska fota det innan det försvinner?” eller “det där kaféet har öppnat, kanske de behöver bilder?” Så tjänar jag pengar som lokal fotograf Det finns flera sätt jag tjänar pengar på mitt fotograferande här i Norrtälje. Ibland får jag direkta uppdrag från arrangörer som vill ha sitt evenemang dokumenterat, men ofta händer det att jag fotar på eget initiativ – och sen erbjuder bilderna i efterhand. Många utställare och företag som står på marknader glömmer helt enkelt bort att fixa fotograf, så när jag kommer förbi med färska bilder från dagen brukar det bli uppskattat. Jag säljer både digitala bildpaket och färdiga utskrifter. Utöver det säljer jag ibland bilder till lokalpress eller använder dem i utställningar. Det handlar om att vara kreativ inte bara bakom kameran, utan också i hur man bygger sin affär. Användarbilder slår egen marknadsföring – särskilt i sociala medier Det här sättet att jobba är inte unikt för mig som lokal fotograf – det är faktiskt en växande trend, särskilt bland backpackers och resande fotografer. Många erbjuder sina bilder till hotell, restauranger eller aktivitetsföretag i utbyte mot pengar, boende eller annan ersättning. Det funkar för att bilderna känns äkta. Företag vet att en bild som ser “organisk” ut – tagen i stunden, av en riktig besökare – ofta har större genomslag i sociala medier än något som ser ut som en reklamkampanj. Därför är det så uppskattat när man som frilansfotograf kan leverera just den typen av bilder: det blir mer naturligt, mer engagerande – och i slutändan mer värdefullt för företagen. Vad jag gillar mest med jobbet Det är mötet. Mötet med människor. Mötet med platsen. Mötet med ögonblicket. Och såklart – känslan när någon skickar ett meddelande och säger: “Tack för bilden, den betyder mycket.” Jag har inga planer på att sluta. Det här är mer än ett jobb – det är ett sätt att vara närvarande i den plats där jag bor. Ps, Vad gäller med rättigheter och användning? Frågan om bildrättigheter, licenser och hur företag får (eller inte får) använda bilder är ett helt eget kapitel – och något jag får frågor om ganska ofta. För att hålla det här inlägget fokuserat kommer jag gå in mer på det i ett separat inlägg, där jag reder ut vad som gäller när du säljer bilder, vilka rättigheter du behåller som fotograf och hur du skyddar ditt material på ett smart sätt. Håll utkik!

Företag

Barn, kameraväska och ingen andrabil: så löste vi transporten

Vet du vad som är det tyngsta med att fotografera? Det är inte redigeringen. Det är att ta sig dit. Kameraväska, ett extra objektiv, reflexskärm, kanske ett stativ. Och så barnen, som ska hämtas på vägen hem. Det där låter hanterbart tills du står i en portuppgång och ska bära allt i två vändor. Vi funderade länge på en andrabil. Vi landade någon annanstans. Räkna först, känn efter sen Det var siffran som avgjorde för oss. Lådcykelguiden räknar med att en andrabil kostar mellan 3 000 och 5 000 kronor i månaden när du lägger ihop värdeminskning, försäkring, skatt och drivmedel. Det är alltså den kostnaden som en el-lådcykel ska ställas emot, inte mot noll. Sedan kommer det roliga. En full laddning av ett stort cykelbatteri kostar drygt en krona. Basservice ligger på 800 till 1 500 kronor och behövs ungefär en gång om året, eller varannan tusen kilometer. Batteriet är den post som brukar glömmas bort i entusiasmen. Ett bra batteri håller 500 till 1 000 laddningar innan kapaciteten börjar falla på riktigt, vilket vid daglig användning betyder fem till åtta år. Ett byte kostar sedan en rejäl slant. Räkna in det från början i stället för att bli överraskad år sex. Jag är ingen ekonom. Men den där jämförelsen behövde jag inte räkna två gånger på. Varför just en lådcykel och inte en vanlig elcykel med korg Det här var min första missuppfattning, så jag säger det direkt. En vanlig elcykel med eftermonterad korg klarar 10 till 25 kilo. En riktig lådcykel har lådan inbyggd i ramen från början, med förstärkt styrgeometri, och klarar 60 till 100 kilo framtill. Det är inte samma sak. Det är inte ens i närheten. Och du ska inte försöka bygga om det ena till det andra, vilket Lådcykelguiden också säger rakt ut. För mig innebär det att kameraväskan får ligga i lådan i stället för att hänga på ryggen. Ryggen tackar. Och jag kan ställa ifrån mig cykeln precis där jag ska fota, i stället för att leta parkering tre kvarter bort och bära resten. Motorn är det du ska bry dig om Batteriet får all uppmärksamhet. Motorn är det som avgör hur cykeln känns när den är fullastad. Lådcykelguiden har jämfört 14 modeller och deras test av bästa el-lådcykeln 2026 är värd att läsa innan du bestämmer dig, för skillnaderna mellan modellerna är större än de ser ut i en butik. Deras vinnare är Evobike Cargo Premium Mid-Drive, som har mittmotor på 110 newtonmeter och batteri på 432 eller 576 wattimmar. Vill du ha bäst utrustning pekar de i stället på Ecoride Loader 806 med Shimano EP6 Cargo, 710 wattimmars batteri och en tyst remdrift från Gates som inte behöver smörjas alls. Det där med remdriften låter som en detalj. Det är det inte, när du har barn som ska sitta bredvid en kedja. Är stabilitet viktigast, till exempel om du ska lasta i och ur medan cykeln står still, rankar de en trehjuling högst, Butchers & Bicycles MK1-E. Tre saker jag inte hade tänkt på Vikten. En el-lådcykel väger 40 till 65 kilo utan last. Ska du ha den i ett källarförråd med trappa: mät och tänk efter innan, inte efter köpet. Vintern. Räckvidden på ett batteri kan halveras under noll grader. Ta av batteriet, ta in det, och ladda det först när det nått rumstemperatur. Provåk först. Särskilt en trehjuling. Körkänslan är helt annorlunda än en tvåhjulig, och det är inget du kan läsa dig till. Flera återförsäljare erbjuder provåkning, och en del drar av hyran vid köp. Kamerautrustning i en låda, ärligt talat Eftersom det är det jag får frågor om: ja, det fungerar. Nej, du ska inte slänga i ett kamerahus löst. Jag har en vadderad insats i botten och packar precis som jag hade gjort i en bil, med det tyngsta lägst och glaset i egna fack. Kullersten skakar mer än en bilbaklucka gör, det ska sägas. Ett regnskydd över lådan är inte heller valfritt. Det är billigt, det tar tio sekunder att dra på, och det är skillnaden mellan att våga ta med utrustningen en gråmulen dag och att låta den ligga hemma. Det som är den verkliga vinsten är inte transporten i sig. Det är att jag kan stanna. Ser jag ett ljus jag vill ha så kliver jag av, tar bilden och fortsätter. Det gör man inte i en bil på Södergatan. Skulle jag rekommendera det till alla? Nej. Bor du så att varje resa är två mil enkel väg blir det jobbigt även med motor. Har du ingen förvaring under tak blir det tråkigt fort. Men om ditt liv består av dagishämtning, matbutik och kortare uppdrag inom stan, och du står och funderar på en andrabil, då tycker jag att du ska räkna på det här alternativet först. Vi har inte saknat bilen en enda gång i sommar. Fråga mig igen i februari.

Företag

Vad är onboarding?

Vad är onboarding? Förr pratade man om en introduktion för en nyanställd, numer pratar man om onboarding. Egentligen handlar det om mycket mer än enbart ett namnbyte. En onboardingprocess är ett väl genomtänkt koncept för att så snabbt som möjligt få din nya medarbetare känna sig välkommen men också för att denne ska kunna leverera resultat så fort som möjligt. Vi berättar mer om onboardingprocessen i denna artikel. Onboarding av nyanställda Man pratar om onboarding egentligen helt och hållet för nyanställda. Detta gör att onboarding av nyanställda skiljer sig ifrån onboarding för de som eventuellt återkommer till företaget. Då brukar man säkerställa dessas återgång via det som kallas reboarding. Detta gör att onboarding för nyanställda utgår mycket från att den nyanställde kommer till något helt nytt. Därför har den nyanställda först haft en preboardingprocess i hemmiljö och lärt känna företaget en aning, men sedan tar onboardingprocessen vi när den nyanställda ska börja på företaget. Vad innehåller onboarding? Onboarding är ett systematiskt och strategiskt väl genomarbetat koncept. Det handlar om att säkerställa att din nya medarbetare får de viktigaste insatserna direkt. Du måste därför som företagare gå igenom exakt vad det är som en ny medarbetare behöver. Specificera detta och lägg in i ett LMS och låt din nya medarbetare direkt bli en del av arbetslaget. En digital onboardingprocess skapar både inkludering och engagemang. Tänk på att preboarding redan ska vara genomförd, vilket gör att den nyanställde ska känna sig välkommen och bekväm med era system redan innan onboardingprocessen börjar. En första del av onboardingprocessen måste därför vara att säkerställa att preboarding har fungerat som den ska. Ska det vara chefen som sköter allt? Erfarenheten visar att det inte ska vara chefen som sköter onboardingprocessen. Det bör istället hanteras av en person i företag som är van att hantera medarbetares intoduktion. En chef har många andra viktiga huvuduppgifter och kan vara en del av onboardingprocessen men ej sköta den.