Barn, kameraväska och ingen andrabil: så löste vi transporten
Vet du vad som är det tyngsta med att fotografera? Det är inte redigeringen. Det är att ta sig dit.
Kameraväska, ett extra objektiv, reflexskärm, kanske ett stativ. Och så barnen, som ska hämtas på vägen hem. Det där låter hanterbart tills du står i en portuppgång och ska bära allt i två vändor.
Vi funderade länge på en andrabil. Vi landade någon annanstans.
Räkna först, känn efter sen
Det var siffran som avgjorde för oss.
Lådcykelguiden räknar med att en andrabil kostar mellan 3 000 och 5 000 kronor i månaden när du lägger ihop värdeminskning, försäkring, skatt och drivmedel. Det är alltså den kostnaden som en el-lådcykel ska ställas emot, inte mot noll.
Sedan kommer det roliga. En full laddning av ett stort cykelbatteri kostar drygt en krona. Basservice ligger på 800 till 1 500 kronor och behövs ungefär en gång om året, eller varannan tusen kilometer.
Batteriet är den post som brukar glömmas bort i entusiasmen. Ett bra batteri håller 500 till 1 000 laddningar innan kapaciteten börjar falla på riktigt, vilket vid daglig användning betyder fem till åtta år. Ett byte kostar sedan en rejäl slant. Räkna in det från början i stället för att bli överraskad år sex.
Jag är ingen ekonom. Men den där jämförelsen behövde jag inte räkna två gånger på.
Varför just en lådcykel och inte en vanlig elcykel med korg
Det här var min första missuppfattning, så jag säger det direkt.
En vanlig elcykel med eftermonterad korg klarar 10 till 25 kilo. En riktig lådcykel har lådan inbyggd i ramen från början, med förstärkt styrgeometri, och klarar 60 till 100 kilo framtill.
Det är inte samma sak. Det är inte ens i närheten. Och du ska inte försöka bygga om det ena till det andra, vilket Lådcykelguiden också säger rakt ut.
För mig innebär det att kameraväskan får ligga i lådan i stället för att hänga på ryggen. Ryggen tackar. Och jag kan ställa ifrån mig cykeln precis där jag ska fota, i stället för att leta parkering tre kvarter bort och bära resten.
Motorn är det du ska bry dig om
Batteriet får all uppmärksamhet. Motorn är det som avgör hur cykeln känns när den är fullastad.
Lådcykelguiden har jämfört 14 modeller och deras test av bästa el-lådcykeln 2026 är värd att läsa innan du bestämmer dig, för skillnaderna mellan modellerna är större än de ser ut i en butik.
Deras vinnare är Evobike Cargo Premium Mid-Drive, som har mittmotor på 110 newtonmeter och batteri på 432 eller 576 wattimmar. Vill du ha bäst utrustning pekar de i stället på Ecoride Loader 806 med Shimano EP6 Cargo, 710 wattimmars batteri och en tyst remdrift från Gates som inte behöver smörjas alls.
Det där med remdriften låter som en detalj. Det är det inte, när du har barn som ska sitta bredvid en kedja.
Är stabilitet viktigast, till exempel om du ska lasta i och ur medan cykeln står still, rankar de en trehjuling högst, Butchers & Bicycles MK1-E.
Tre saker jag inte hade tänkt på
Vikten. En el-lådcykel väger 40 till 65 kilo utan last. Ska du ha den i ett källarförråd med trappa: mät och tänk efter innan, inte efter köpet.
Vintern. Räckvidden på ett batteri kan halveras under noll grader. Ta av batteriet, ta in det, och ladda det först när det nått rumstemperatur.
Provåk först. Särskilt en trehjuling. Körkänslan är helt annorlunda än en tvåhjulig, och det är inget du kan läsa dig till. Flera återförsäljare erbjuder provåkning, och en del drar av hyran vid köp.
Kamerautrustning i en låda, ärligt talat
Eftersom det är det jag får frågor om: ja, det fungerar. Nej, du ska inte slänga i ett kamerahus löst.
Jag har en vadderad insats i botten och packar precis som jag hade gjort i en bil, med det tyngsta lägst och glaset i egna fack. Kullersten skakar mer än en bilbaklucka gör, det ska sägas.
Ett regnskydd över lådan är inte heller valfritt. Det är billigt, det tar tio sekunder att dra på, och det är skillnaden mellan att våga ta med utrustningen en gråmulen dag och att låta den ligga hemma.
Det som är den verkliga vinsten är inte transporten i sig. Det är att jag kan stanna. Ser jag ett ljus jag vill ha så kliver jag av, tar bilden och fortsätter. Det gör man inte i en bil på Södergatan.
Skulle jag rekommendera det till alla?
Nej.
Bor du så att varje resa är två mil enkel väg blir det jobbigt även med motor. Har du ingen förvaring under tak blir det tråkigt fort.
Men om ditt liv består av dagishämtning, matbutik och kortare uppdrag inom stan, och du står och funderar på en andrabil, då tycker jag att du ska räkna på det här alternativet först.
Vi har inte saknat bilen en enda gång i sommar. Fråga mig igen i februari.


