Så sparar jag 20 procent av lönen: hälften på ISK, resten i sparpotter
Jag sparar 20 procent av min lön varje månad, och jag delar alltid upp pengarna på samma sätt: hälften går till ISK för lång sikt, resten till egna sparpotter för resor, hemmet och en buffert som inte är låst. Det är ingen avancerad modell. Men den har gjort att jag slutat oroa mig för pengar på ett sätt jag inte trodde var möjligt.
Hur fördelar jag mitt sparande?
Mitt sparande är uppdelat i två delar med helt olika uppgifter. Den ena ska växa i många år, den andra ska finnas där när livet händer.
- 10 procent av lönen till ISK. Det här är pengar jag inte räknar med att röra på länge.
- 10 procent av lönen till sparpotter. De delas upp på resor, hem och buffert, och de ligger på vanliga sparkonton.
Med en lön på 30 000 kronor efter skatt skulle det betyda 6 000 kronor i sparande per månad: 3 000 till ISK och 3 000 till sparpotterna. Siffrorna är bara ett räkneexempel, det är procenten som är grejen. Den följer med när lönen ändras.
Varför sparar jag hälften på ISK?
Jag sparar hälften på ISK för att det är långsiktiga pengar som ska få jobba utan att jag behöver deklarera varje försäljning. På ett investeringssparkonto betalar man i stället en schablonskatt på kontots värde, och vinster och utdelningar beskattas inte var för sig.
Vill du förstå hur kontot fungerar på riktigt rekommenderar jag Ekonomiinfons genomgång av ISK, där skatten, vad du får äga på kontot och skillnaden mot kapitalförsäkring förklaras steg för steg.
Det som gör ISK extra intressant just nu är att den skattefria nivån höjdes till 300 000 kronor 2026, enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Har du mindre än så sammanlagt på ISK och kapitalförsäkring betalar du alltså ingen schablonskatt alls. Över den nivån är skatten 1,065 procent av värdet för 2026.
Det jag tänker på med ISK
- Värdet går upp och ner. Därför ligger aldrig min buffert där.
- Jag sparar varje månad, oavsett hur börsen går, i stället för att försöka pricka rätt tid.
- Jag tittar inte på kontot varje dag. Det är tråkigt med flit.
Varför har jag egna sparpotter för resor, hem och buffert?
Jag har egna sparpotter för att pengar som har ett namn är mycket svårare att råka spendera. När resekontot heter "Resor" vet jag exakt hur mycket semestern får kosta, och jag behöver aldrig låna av framtiden.
Resor
Resepotten fylls på hela året. När det är dags att boka tar jag pengarna därifrån, och ingenting hamnar på kortet som ska betalas senare.
Hem
Hemmet kostar alltid mer än man tror. En ny soffa, en målning av hallen, en trasig diskmaskin. Med en egen hempott blir det en planerad utgift i stället för ett stressmoment.
Buffert som inte är låst
Bufferten är den viktigaste potten av alla. Den ligger på ett vanligt sparkonto där pengarna är tillgängliga samma dag och inte svänger i värde. En buffert ska vara tråkig, trygg och lätt att komma åt. Om bilen går sönder samma månad som börsen faller vill jag inte behöva sälja fonder på en dålig dag.
Hur kommer man igång med att spara en fast procent?
Man kommer igång enklast genom att automatisera allt direkt när lönen kommer in. Så här gör jag:
- Bestäm en procentsats som känns rimlig. Börja hellre med 5 procent än inte alls.
- Lägg upp stående överföringar på lönedagen, så att sparandet går först och inte blir det som blir över.
- Dela upp sparandet i långsiktigt (ISK) och kortsiktigt (sparpotter).
- Ge varje pott ett namn, så vet du vad pengarna är till för.
- Höj procenten när lönen höjs. Det märks knappt i vardagen men gör stor skillnad över tid.
Det viktigaste med min sparmodell
Min modell är enkel: 20 procent av lönen sparas, hälften på ISK för framtiden och hälften i sparpotter för resor, hem och en buffert som inte är låst. Det långsiktiga får växa i lugn och ro, och det kortsiktiga gör att vardagens överraskningar inte rubbar planen. Det här är mitt eget upplägg och inte personlig finansiell rådgivning, så fundera på vad som passar din ekonomi och läs gärna på mer innan du väljer var pengarna ska ligga.

