Beredskapsskafferiet för barnfamiljen: mat som barnen faktiskt äter
Ett beredskapsskafferi för en barnfamilj ska inte se ut som en lista från en myndighet. Det ska se ut som ditt vanliga skafferi, fast med lite mer på hyllorna. Här går jag igenom hur du väljer mat som barnen faktiskt äter, vad som fungerar utan spis, hur mycket vatten familjen behöver och vad de allra minsta ska ha.
När jag läser råd om hemberedskap slår mig en sak. Råden är skrivna för en vuxen person. Den som har barn hemma vet att en vuxens logik inte alltid gäller vid middagsbordet.
Utgångspunkten är ändå enkel. Krisinformation.se uppmanar alla hushåll att planera för att klara sig själva i minst en vecka utan el, vatten eller möjlighet att handla mat. Det är den veckan skafferiet ska räcka till.
Börja med det barnen redan äter
Den bästa krismaten för en familj är mat som barnen känner igen. Livsmedelsverket skriver att ett bra matförråd ska bestå av mat du brukar äta och tycker om, och för ett barn är det inget tips utan en förutsättning. Ett trött och oroligt barn äter inte en okänd konserv bara för att den är näringsriktig.
Gör därför så här: titta på vad som faktiskt går åt hemma en vanlig vecka och leta upp hållbara varianter av samma saker. Köttbullar, ravioli och laxbullar finns på burk. Fruktkräm och blåbärssoppa finns färdigblandade. Mjölk finns som UHT, som står i rumstemperatur så länge förpackningen är oöppnad.
Räkna också på rätt mängd. Livsmedelsverket anger att en vuxen med låg till medelhög aktivitetsnivå behöver ungefär 1800 till 2800 kcal per dag, medan behovet för barn och unga varierar mellan 1100 och 3000 kcal beroende på ålder. En tonåring kan alltså äta mer än du själv. Glöm inte heller allergier och specialkost, de försvinner inte för att elen gör det.
Mat som går att äta utan spis
Vid ett elavbrott fungerar varken elspisen eller ugnen, och Livsmedelsverket påpekar att det också kan sluta komma vatten ur kranen. Därför ska en stor del av skafferiet gå att äta direkt ur förpackningen. Det är dessutom den maten som är lättast att få i barn som behöver något snabbt.
Från Livsmedelsverkets exempel på matvaror plockar jag ut det här som barnvänligt och ätfärdigt:
- hårt bröd, kex och skorpor, plus tortillabröd som håller länge
- mjukost på tub eller jordnötssmör som pålägg
- köttbullar, ravioli, laxbullar och tonfisk på burk
- frukt- och bärkonserver, sylt och fruktmos
- fruktkräm och färdigblandad blåbärs- eller nyponsoppa
- torkad frukt, nötter eller frön, choklad och energibars
Kolla nötterna mot eventuella allergier i familjen innan de hamnar på hyllan. Vill du kunna laga varmt ändå nämner Livsmedelsverket grill eller gasolkök som alternativ, men se det som en bonus. Ett skafferi som kräver en fungerande spis är inte ett beredskapsskafferi.
Tänk på förpackningsstorleken också. Livsmedelsverket rekommenderar mindre förpackningar av sådant som behöver stå kallt efter att det öppnats, eftersom kylen kanske inte fungerar. En stor burk som ett barn äter tre skedar av är i praktiken bortkastad.
Så mycket vatten behöver familjen
Räkna med tre till fem liter vatten per person och dygn. Det är siffran både Livsmedelsverket och Krisinformation.se anger, och den ska räcka till dryck, matlagning och grundläggande hygien. För en vecka blir det 21 till 35 liter per person, och för en familj på fyra mellan 84 och 140 liter.
Det låter mycket, och det är mycket. Krisinformation.se tipsar om att frysa in vatten i PET-flaskor, eftersom de då fungerar både som kylklampar och som extra dricksvatten. Fyll dem inte helt, för flaskorna kan spricka när vattnet fryser till is. Har ni husdjur behöver de också vatten, så räkna in dem.
För småbarnsfamiljer finns en sak till att tänka på. Välling och ersättning i pulverform behöver vatten för att bli mat, så de literna ska också rymmas i förrådet.
De minsta behöver en egen hylla
Bebisar och små barn kan inte dela på familjens konserver. Krisinformation.se listar mat till barn som en egen punkt i hemberedskapen: välling, ersättning, gröt och barnmatsburkar.
Mitt tips är att ge dem en egen hylla eller en egen låda. Då ser du direkt hur mycket som finns och slipper upptäcka mitt i en kris att den sista påsen välling gick åt i förra veckan. Barn växer dessutom ur sin mat. Det som passade för ett halvår sedan kanske inte gör det i dag, så den här delen av förrådet behöver ses över oftare än resten.
Vill du se hur mycket av varje varugrupp en vuxen behöver under en vecka, och hur länge konserver, torrvaror och frystorkad mat håller, finns en bra genomgång av nödproviant hos Krisberedskapen. Den bygger på Livsmedelsverkets matförrådslista och är lätt att räkna om för en hel familj.
Äldst först: låt förrådet rulla i vardagen
Ett beredskapsskafferi fungerar bäst när det används. Livsmedelsverket föreslår att du handlar lite extra av hållbara varor när du ändå köper mat, använder dem i vardagen och fyller på med nya. Ställ det nya längst bak och ta alltid det som står längst fram, så går det äldsta åt först.
Det är här barnfamiljen faktiskt har en fördel. Ravioli en stressig tisdag, fruktkräm till mellanmål och knäckebröd i matsäcken gör att förrådet roterar av sig självt. Det som riskerar att bli gammalt är det ingen i familjen äter, och det är ett tecken på att det inte borde stå där.
Passerar ett bäst före-datum behöver du inte kasta varan direkt. Enligt Livsmedelsverket kan maten i matförrådet användas även efter bäst före-datum så länge förpackningen är oskadd och har förvarats rätt. Titta, lukta och smaka.
Gå igenom hela skafferiet en gång om året. Livsmedelsverket tipsar om att använda Sveriges årliga beredskapsvecka till det, och den är lätt att komma ihåg. Ta med barnen när ni gör det. De vet bäst vad som faktiskt blir uppätet, och det är ett lugnt sätt att prata om beredskap utan att göra det läskigt.


